Så låt oss tala om
kärlek då som du vill den som är evig inte alltid för evigt som gör sig synlig plötsligt i ett handslag och två häpna ansikten hörs i ordlösa samtal och föds från läppar mot mjuk parfymerad hud som gör människor till hälften bara halta konturer fräter i hjärtan etsar i dem ord sanslösa tills de blöder som lämnar vackra sår till döden skiljer oss åt eller så talar vi alls inte om den ser vad som sker från här vid vårt stup. henry bronett ©2016
0 Kommentarer
Din kommentar kommer att publiceras när den har godkänts.
Lämna ett svar. |
Arkiv
Mars 2018
|