Tiden i bitar

Publicerat

Så ofta jag tänker om tiden i bitar…

att det ska börja därframme i september till exempel, på Hornsgatan vid puckeln. Därframme då börjar det…

Besökte galleri ArtSight en stund för att se mig omkring väggarna, taken, golvet. Vad kan väl hängas, ställas, fästas här, hur och varför? En Emmastol tror vi redan ska med och definitivt blir det ord. Kanske presenterar jag en diktsamling här och det blir absolut musik! Självklart fotografier. Det är ju en utställning trots allt. Flera svartvita och många färggranna och de flesta fullständigt ouppvisade innan.

Ja. Därframme i september börjar det. Så tänker jag och ser längs Hornsgatan över puckeln.

Fast egentligen har det redan börjat. Det har börjat för längesedan. Flera årmiljarder har det gått redan… ”oceaner av tid” skulle en god vän till mig ha sagt. En som jag saknar väldigt i ögonblicket nu. Oceaner av tid, hade han sagt på sin bredaste, äktaste göteborgska. Så är det. Sedan länge redan på gång. Sedan länge igång. Processen, skapandet, tvivlet och så hybris som står i sitt hörn som en hallick och lockar en på avvägar. Kom med mig åt det inställsamma, lättköpta, det ”publiken vill ha”…

Ingen vet vad publiken vill ha!

Sedan länge brottas, struntar, förkastar och anammar jag. Sedan innan jag var född säkert. Ens fanns som en droppe i hela tidsoceanen.

Låta stegen vara presens och oändlighetsoceanen blir skönjbar.

Där kan finns möjligen något att hämta i det ögonblickliga, ett ’snapshot’, en ögonblicksbild från evigheten, presenterad som ett fotografi, en dikt, en harkling, tänker jag och ser längs Hornsgatan över puckeln och påminner mig om att inte söka paddla så förbannat. Det går ändå inte att styra över kullerstenar och vågor. Gilla läget säger jag åt mig själv och guppa med! Oceanen strömmar, vågar bottenlöst och gör med oss som den behagar. Flyt med bäst det går och kanske i september står jag här och kikar över puckeln mot horisonten och en annan tid. Så länge är jag kvar här, där jag alltid varit.

Kom gärna förbi därframme i september på Galleri Artsight AB Stockholm i Stockholm.
Fast dit är det oceaner av tid.

foto: Hornsgatspuckeln henry bronett ©2021