När blir vi något att radera
som ska desinficeras
när upphör vi vara människa
Det har med synen att göra
tänker jag
det sker sakta nästan omärkligt
till en början syns det i våra ögon
och i andras
i de äcklade ansiktsuttrycken
som att se på fästingar
Bränn dem tänker vi
sedan säger vi det högt
allt högre
tills vi skriker det:
bränn dem, bränn dem!
Och han kysste sin fru och
barn och gick till arbetet
i nystruken skjorta
han vred på gasen hela dagen
så gick han hem igen
kysste fru och barn igen
igen åt han middag vid
dukat bord
på vaxduk
med vackra blommor
han såg inga människor
och var det inte längre själv
Så slutar vi vara det
helt omärkligt
till en början.
Henry Bronett ©2018
Ord och Bild